Jag har gått en okonventionell väg till konstnärskapet; serieteckning, en högskoleutbildning i informativ illustration och bl.a. arbete som nyhetsgrafiker.
Det märks på många sätt i min konst. Jag har ett precist manér, tecknar gärna och själva bildhantverket intresserar mig.
De senare åren har mitt konstnärliga arbete mer och mer börjat likna en andlig praktik. Jag arbetar främst med teckning och akvarell. Teckning är väldigt tidskrävande; att timme efter timme lägga linje till linje blir en form av meditation. För att lyckas med en akvarell måste du, å andra sidan, vara mycket flyhänt och snabb. Men det kräver stor närvaro i stunden, eftersom det är svårt att korrigera misstag i efterhand.
I det stora hela kan man säga att jag är intresserad av hur det heliga visar sig i vardagen.
Sagor, fantasy och skräck har alltid inspirerat mig.
Här är mitt liv
Vardagsakvareller i en otrygg tid.
För mig är målandet en motståndshandling när världen verkar tung, ett sätt att tillvarata stundens skönhet. Inte olikt de foton människor lägger ut på Facebook; bilder av min älskade, mitt vardagsrum en solig dag, frukost en lördagmorgon.
När jag tittar på äldre konst är den full av samma motiv; middagsbord, trädgårdar, söta barn… Kanske levde Carl Larsson också i en otrygg tid? Om du är intresserad av att köpa konsttryck, finns det här.
Hinnor
Hösten 2022, när jag besökte Sankt Johannes kyrka, blev jag väldigt tagen av alla de runda rosorna i kyrkorummet. De påminde om vaginor, men också om
kålhuvuden. Hinnor, höljen, teaterridåer.
Människan är en invasiv art. Så som invasiva arter gör, har vi tagit över och anpassat vår omgivning efter våra behov. Vi har förbättrat våra egna livsförutsättningar, på
bekostnad av andra arter. Vi är inte onda, vi är inte allvetande, vi varken förstår eller styr världsalltet, vi är bara en invasiv art.
För att ha en framtid behöver vi lära oss att behandla det som är heligt med respekt och vördnad. Liv är heligt.
Hinnor, senor, kött, membran, all levande vävdnad är helig. I stället för att skära, dissekera och stycka kan vi vänta med vördnad tills Gud/Gudinnan själv öppnar sig, hinna för hinna, blad för blad, och avtäcker sitt innersta, ljuset som är så starkt att vi inte kan titta direkt in i det.
Pietà
Jag fick i uppdrag att måla en Pietà (det kända motivet där Maria håller i Jesu döda kropp) till utställningen Pietá-älskade unge i Sankt Johannes kyrka påsk 2025. Jag ville utforska vad som hade hänt om Jesus varit en dotter i stället för en son. Tavlan är gjord i akvarell och färgpenna, 100 gånger 70 cm.
Luminosa/Inner street view
Hur ser din version av vår gemensamma framtid ut? De vanligaste visionerna just nu är dystopier. Det är som om samtiden vandrar i ett mörkt moln. Vi kan inte se handen framför oss…
Våra tankar och drömmar nu skapar framtiden, precis som en arkitekt måste se ett hus framför sig för att kunna förverkliga det. Det börjar i arkitektens sinne, sedan finns det i den verkliga världen.
Jag har försökt att, med teckningens hjälp, vara i en framtid som är möjlig. Inspirerad av Google Street View, där människornas ansikten är utsuddade för att vara anonyma, har jag också befolkat min värld med anonymiserade människor. Förutom änglarna…
Jag kallar den här staden för Luminosa.
You may say I´m a dreamer
But I´m not the only one
I hope some day you´ll join us
And the world will live as one
Imagine, John Lennon
Det skevar
2016-2021 arbetade jag intensivt med akvarellen. Jag ville vara flyhänt och mindre kontrollerande i mitt måleri, acceptera och gå vidare i stället för att korrigera, peta och kritisera. Jag använde färgerna oblandade och lät dem blandas på pappret, det gav en klar och lite godisaktig färgskala. Eftersom det samtidigt var en mycket tung period i livet, blev resultatet en krock mellan lätthet och tyngd. Som en vän sa: Det skevar.
Kokonger
2015-2017: Kontakt och brist på kontakt.
